Hot 1: Försvaret

Inledning

Försvarsmakten och FMV (Försvarets materielverk) har flera olika tillstånd för övningar i, över och vid Vättern.

  • I april 2017, pågår en prövning i regeringen om FMV:s granatsprängningar i Vättern kan accepteras. ARV har överklagat och Mark- och miljödomstolen i Vänersborg rekommenderar regeringen att besluta om förbud mot sprängningar. ARV hävdar att FMV:s tillstånd från 2010 behöver omprövas.

  • Länsstyrelsen har gett tillstånd till en kraftig utökning av skjutningar i Vättern på flygskjutmålet Hammaren. Många har överklagat, inklusive ARV. Även Försvarsmakten har överklagat eftersom den vill skjuta ännu mer än vad tillståndet tillåter. Mark- och miljödomstolen bereder nu, våren 2017, ärendet och regeringen kommer så småningom att besluta.

  • 2010 ansökte Försvarsmakten även om att få femdubbla verksamheten på Karlsborgs flygplats. Länsstyrelsen avvisade ansökan på grund av att miljökonsekvensbeskrivningen var ofullständig. Försvaret överklagade och regeringen gav strax innan jul 2016 länsstyrelsen i uppdrag att fortsätta prövningen, trots att inga alternativa platser redovisas där uppgifterna skulle kunna lösas.

  • Skjutfälten runt Karlsborg, bland annat Kråks skjutfält där stridsvagnar skjuter ut mot Vättern, har gamla omoderna tillstånd från före miljöbalkens tillkomst. Dessa bör omprövas och skjutningar ut i vattnet förbjudas.

Övningarna i Vättern skadar vattnet och miljön på flera nivåer. Ammunitionsrester med farliga ämnen lämnas kvar i sjön och sprider metaller som bly, koppar och andra legeringsmetaller, plast och andra miljögifter till djur och vatten, samt förstör lekbottnar för fiskar. Stora mängder flygbränsle sprids på låg höjd över sjön och jordbruksmarker. Ekosystem som är helt avgörande för att rena vattnet skjuts sönder. Bullret förstör livsmiljön för djur och människor, såväl friluftsliv som boende och djurhållning påverkas. Därtill utgör flygets övningar, som bland annat innebär utbildning av oerfarna piloter, stor fara för haverier med risk för mycket allvarliga konsekvenser för såväl boende i området, som den känsliga och unika miljön.

Försvaret bidrar även med gamla synder av tidigare övningar och rena dumpningar som kommer att påverka sjön under lång tid framöver. I Vätternvårdsförbundets rapport 123 beräknas exempelvis blyhalten i Vättern öka med 10 % om året pga av ammunitionsrester som tillförts de senaste 60 åren. Försvarets verksamheter är alltså en betydande punktkälla.

Olika tillstånd – samma sjö

FMV

FMV fick 2010 förnyat tillstånd, som innebär omfattande övnings- och testverksamhet vid provplatsen norr om Karlsborg. Sedan december 2015 har Länsstyrelsen i Västra Götaland med stöd av en villkorsparagraf i detta tillstånd, gett FMV i Karlsborg klartecken att återuppta granatbeskjutningen av norra Vättern med så kallad brisant ammunition. Under 2016 beviljades 734 granatsprängningar. Tonvis med stålsplitter och sprängämnesrester har spridits i sjön. Delvis till och med inom fiskeförbudsområden, där det inte ens är tillåtet att meta. Aktion Rädda Vättern har överklagat varje gång. Under vecka 44 planerade FMV att spränga ytterligare 84 stora granater tätt intill fiskeförbudsområde, men Mark- och miljödomstolen gav denna gång fullt stöd till Aktion Rädda Vätterns överklagande: granatsprängningarna bör förbjudas. Miljöministern inhiberade skjutningarna för den veckan och ärendet ligger nu på regeringens bord för slutligt beslut.

Flygvapnet

Försvarsmakten sökte även de förnyat tillstånd 2010 för att kraftigt utöka och förlänga sin flyg- och skjutverksamhet vid Hammarens skjutmål ute i Vättern, vid Brevik söder om Karlsborg. Efter ett antal olika remissturer och tillägg till ansökan beviljade Länsstyrelsen i Västra Götaland i maj 2016 försvarsmaktens ansökan. (Läs hela tillståndet här.)

Länsstyrelsen ger bland annat flygvapnet tillstånd att utöka skjutningarna i Vättern från 1 000 till 69 000 skott om året! Antal övningsdagar utökas till 30 dagar per år. Övningarna innebär även flygutbildning med oerfarna piloter, så kallad skolflygning. Försvarsmakten planerar även att bjuda in Nato att öva i sjön. I ansökan nämns att detta kan innebära okänd ammunition och andra flygplanstyper än de som beskrivs i tillståndsansökan. 2 150 flygvarv/år ska utföras. JAS 39 Gripens flygvarv ska gå i en stor åtta från Karlsborg ned till Visingsö. Flygvarven för SK60 går i en triangel över Vättern och långt in över Hjo kommun.

Längs med Vätterns västra strand går stridsflygplanen ner på extremt låg höjd, ner till 20 meter över vattenytan. Till detta kommer helikoptrar, raketer och drönare. Bullret är öronbedövande och alla boende runt sjön drabbas. Näringslivet med både yrkesfisket och hotellverksamheter för fisketurismen hämmas. Långsiktigt hotas dricksvattnet.

Över 100 överklaganden har lämnats in. Miljöorganisationer, naturskyddsföreningar, kommuner, näringsidkare, djurhållare och boende runt sjön hävdar att tillståndet strider mot både miljöbalken, vattendirektivet, fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) är undermålig. När det gäller kravet på redovisning av alternativa platser och metoder är MKB:n minst lika dålig, som den MKB för Karlsborgs militärflygplats, som mark- och miljödomstolen avvisade 2012.

Försvarsmakten överklagar också. Den vill bland annat ha fler övningsdagar, kortare sommaruppehåll, inga bullermätningar och absolut inget tidsbegränsat tillstånd. Ärendet ligger nu (mars 2017) hos Mark- och miljödomstolen i Vänersborg.

Karlsborg flygplats

Flygfältet, som ligger nära Vättern, har funnits i många år, men 2010 ansökte försvaret om att få utöka sina flygrörelser från 2000 till ca 10 000 per år. Utökningen hänger ihop med den kraftiga ökningen av skjutningarna i Vättern vid flygskjutmålet Hammaren. Ansökan om fler start- och landningar avslogs av Länsstyrelsen i Västra Götaland, på grund av att man inte ville redovisa alternativa platser och metoder för hela eller delar av verksamheten. Kravet på att redovisa alternativ står inskrivet i miljöbalkens riktlinjer för miljökonsekvensbeskrivningar, men försvarsmakten nonchalerade länsstyrelsens uppmaningar. Mark- och miljödomstolen (MMD) gjorde samma bedömning och överlämnade 2012 ärendet till regeringen för beslut. Där låg det utan åtgärd tills i december 2016, när regeringen återförvisade ansökan till länsstyrelsen för fortsatt handläggning, med den förvånande motiveringen att försvaret inte skulle behöva redovisa några alternativ.

Försvaret ville också genomföra en stor om- och nybyggnation på Karlsborgs flottiljområde. 2013 beviljade Alliansregeringen 122 miljoner kronor för upprustningen trots att inget tillstånd fanns. Under 2014 när man skulle påbörja arbetet med utbyggnaden upptäcktes, att det fanns PFOS i marken, ett miljöfarligt ämne som bl a tas upp av fiskarna. En förundersökning som visade stora mängder PFOS lokalt gjordes och det visade sig att det kommer från brandskum som sprutats ut. ARV förutsätter att en sanering snarast startar. Försvarets miljötillsynsmyndighet heter Generalläkaren (GL), vi i ARV uppmanar GL att snarast börja åtgärda giftet i marken.

Artilleriet

Förutom flygverksamheten har Försvarsmakten annan verksamhet som pågår i området kring Karlsborg, bland annat på Kråks skjutfält, Hammarnäset/Nytorp och Perstorps skjutbanor, där Vättern antingen kan användas som fond eller kan beröras av projektiler genom studs från målområden ut i sjön. I ansökan om utökning vid Hammaren nämns inte försvarets övriga tillstånd som belastar miljön och människorna i området, trots krav i miljöbalken på redovisning av samlad påverkan vid nya ansökningar. Det gör det svårt att bedöma den totala påverkan från de militära verksamheterna.

Förstöra vatten är en säkerhetsrisk

Enligt regeringsbeslut ska försvarsmaktens verksamhet präglas av hänsyn till miljön, vare sig de planerar, övar eller utför insatser, såväl i Sverige som utomlands. Trots kraven från uppdragsgivaren på miljöhänsyn är det alltså snarare det motsatta som är mest påfallande när det gäller Vättern. I dag utgör torka till följd av tilltagande klimatförändringar, tillsammans med övrig miljöförstörelse, förlust av biologisk mångfald och brist på livsmedel i dess spår, en av de största säkerhetsriskerna och är inte sällan en avgörande faktor vid krigsutbrott. Fler dör av vattenbrist än av krig. Att öva krig i levande sjöar är en kvarleva från tidigt 1900-tal och hör inte hemma i ett nytt århundrade.