Hot 4: Övrigt

Övriga miljöhot mot Vättern

Effekten av klimatförändringarna, invasiva arter, vägsalt och miljögifter är några av de hot som Vättern påverkas av förutom storskaliga krigsövningar och gruvexploateringar. Vätterns ekosystem belastas exempelvis med en rad olika miljögifter och vi har mycket begränsad kunskap om den samlade effekten av olika typer av miljöpåverkan. Flera ämnen t.ex. metylkvicksilver, PCB, dioxiner och olika fluorerade ämnen, bl.a. flamskyddsmedel, är tydligt förhöjda i Vätterns ekosystem och bl.a. sik och röding från Vättern innehåller höga halter av dessa gifter. Mikroplaster har uppmärksammats mycket de senaste åren och i en förstudie 2015 har jämförelsevis höga koncentrationer av dessa plastpartiklar uppmätts i Vättern. Enligt en färsk studie från Örebro universitet är koncentrationen av plastpartiklar högre i Vättern än i både Östersjön och Västerhavet, vilket är mycket oroande. Plastpartiklarna läcker inte bara kemikalier till vattnet utan forskarna misstänker också att de kan knyta till sig andra miljögifter. Dessutom är de farliga för fiskar och fåglar som får i sig plasterna via maten. Plastpartiklarna tillförs Vättern via en mängd produkter och verksamheter som hudsalvor, fleecekläder, konstgräsplaner och plastpåsar med mera. Försvarsmakten bidrar även de med utsläpp av plaster i sjön i form av delar av ammunitionen som skjuts sönder och sprids i vattnet och hamnar på stränderna och utgör faror för djur och människor. Försvarets plastrester innehåller enligt en analys också en extremt hög halt av kadmium. Hur explosionerna påverkar den plast som redan finns i sjön har vi inte kunnat hitta några studier på, men en teori är ju att plastpartiklarna skulle kunna sönderdelas än mer. Mer forskning behövs.

Eftersom Vätterns vatten omsätts på 60 år och dessa miljögifter bryts ner mycket långsamt, så innebär det att tidigare giftutsläpp fortsätter att vara ett miljöproblem under många år framöver, det handlar om hundraårsperspektiv.

Naturskyddsföreningen publicerade en undersökning 2012 där man tog stickprov på vanliga matfiskar från bl.a. Vättern och mätte koncentrationer av 115 kända miljögifter. Metyl-kvicksilver fanns i alla prover och flamskyddsmedel i olika former hittades i höga halter. Absolut högst var värdena i röding från Vättern. Likadant var det med dioxiner, DDT och fluorerade ämnen, då främst PFOS. För att få en fingervisning om eventuella kombinationseffekter av gifterna beräknades ett sammanvägt riskindex och man fann att de flesta prover låg över en beräknad säker gräns vid konsumtion av fiskarna. http://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2012-1/fina-fisken-ocksa-giftig

– Vi lever i en kemikaliecocktail och är omgivna av en sådan fruktansvärd mängd kemikalier som vi sprider omkring oss. Nya miljögifter, exempelvis flamskyddsmedel, brandsläckningsmedel, impregnering och rester från kosmetika hittas i allt högre grad i fisken. Vi har inget system för att ta hand om det och reningsverken är inte byggda för det, säger Måns Lindell i Vätternvårdsförbundet http://smalandsfolkblad.etc.se/inrikes/vatterns-lekande-roding-full-av-gifter

Läkemedelsrester i avloppsvattnet är också ett alltmer uppmärksammat problem.

De kommunala reningsverken har framgångsrikt renat avloppsvattnet från gödningsämnet fosfor. Det har gjort att siktdjupet återigen har ökat och Vätterns vatten är ovanligt klart. Däremot har kvävereningen inte byggts ut tillräckligt och tillsammans med nedfall från luften, avgaser från båt- och biltrafik samt läckage från jordbruksmarker är kvävehalten i Vätterns fortsatt hög. Obalansen mellan fosfor och kväve innebär okända risker för ekosystemen.

Att Vättern är en näringsfattig klarvattensjö förstärker effekten av att många fettlösliga miljögifter koncentreras i fet fisk t ex sik och röding. Rödingen, som utgör en symbol för hela Vätterns ekosystem och utgör en delikatess för oss, bör endast konsumeras i mycket begränsad omfattning pga miljöpåverkan. http://extra.lansstyrelsen.se/vattern/Sv/publikationer/Pages/miljogifter-i-fisk-och-kraftor.aspx

Den globala uppvärmningen utgör redan inom några år ett hot mot Vätterns speciella kallvatten-ekosystem. Många arter i Vättern finns annars bara i norrländska vatten. Vid ökade vattentemperaturer försämras Vättern också som råvattentäkt. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/ekosystem-andras-nar-temperaturen-stiger-i-vattern

Eftersom klimatförändringarna kommer att påverka sjön på många olika sätt så har det stor betydelse att ekosystemen redan i nuläget är stressade av miljögifter, plaster, kemikalier, ammunitionsrester och granatexplosioner.

Miljömålet för Vättern måste vara att ytterligare förbättra dricksvattnets höga kvalité och att miljögiftshalterna blir så pass låga att fisken ska kunna ätas utan kostrekommendationer. Därför är det viktigt att så långt som möjligt förhindra ytterligare tillförsel av gamla och nya potentiella miljögifter.